Vad betyder ordet runa abba
•
En Fängslande Inblick i Vikingatidens Skrift
Runor är en av de mest fascinerande och mytomspunna aspekterna av vår nordiska historia. Dessa urgamla symboler, som både användes för kommunikation och magiska ritualer, har bevarats i stenar, föremål och skrifter från vikingatiden och långt tidigare. I dagens blogginlägg kommer vi att dyka djupt in i runornas värld och upptäcka deras historia, betydelse och mystik.
Vad är runor?
Runor är tecken som användes i flera germanska språk, inklusive fornnordiska, och har sina rötter i de tidiga germanska samhällena runt omkring år Det runiska alfabetet, även känt som futhark, är uppkallat efter de första sex bokstäverna i systemet: F, U, Þ (th), A, R, K. De äldsta kända runorna är ristade på stenar, vapen och smycken och användes både för att skriva och för att skapa skyddande eller magiska symboler.
Historien bakom runor
Runorna har en lång och fascinerande historia. Ursprungligen tros de ha uppkommit från ett skriftsystem som influerats av romerska, grekiska och etruskiska alfabet. Futharken utvecklades och anpassades till de skandinaviska och germanska språken, vilket resulterade i olika varianter av runor beroende på region och
•
runa
(runan, runor)
vilket betyder runa?
runasubstantivbildligt "minnesteckning över avliden person"- forngermanskt bokstavstecken
- en typ från äldre skrivtecken
Sammansättningar
Besläktade ord mot runa
Runa vid engelska
Synonymer mot runa
- Hittade inga synonymer mot runa
Ordets historia/ursprung
runa = yngre fsv., = norska runa,gammalt blankett, danska rnne, runa;utvidgning från fornsvenska run f., runa - isl.rånar plur., tecken, runor, magiskatecken o. formler, litteratur, kunskap,got. runa, hemlighet, mlt3r., lågtyska språket (från mot Luther) rune,hemlig viskning alternativt överläggning, inom mlty.även: runa, ägs. run detsamma likt i mlty.,även: hemlighet, från urgermanska *runö- =finska lånordet runo, låt (varifrån även fått betyd, 'finsk dikt'). Denmagiska betyd, ingår f. ö. inom t. ex, runobok, trollbok, runokarl,trollkarl (= norska runekall, spåman),folkvisans runaslag, trollsång, o. norska runa,spå, trolla. Besl. med svenska dial. runa,locka, tubba, fornsvenska runa, viska, väl lånfrån medellågtyska ( - ) rånen ds., av fornsaxiska rån•
Abba (teologi)
Abba, ett arameisktord, motsvarande hebreiskansab, är i Nya Testamentet upptaget och omskrivet med grekiska bokstäver samt vanligen återgivet med fader.
Formen motsvarar egentligen substantiv med artikel: pappan. Men eftersom substantiv med suffix för första person inte används, blev abba i Jesu mun faktiskt lika med min pappa. Sedan fick abba betydelsen av egennamn för Gud, så att de grekiskt talande kristna översatte formen med fadern (se även Rom. 8: 15). I senare judendom blev abba en titel för skriftlärda: Abba Josse med flera. Det är härifrån som orden abbé, abbot, abbate och abt samt abba, abuna (vår fader) hos syrianer, kopter och etiopier[förtydliga] stammar.
Jesus använder Abba som tilltal till Gud. I sin ångestfyllda stund i Getsemane örtagård ber han till Fadern: "Abba! Fader! För dig är allting möjligt. Ta denna bägare från mig. Men inte som jag vill, utan som du vill." (Mark. )