Allhelgonadagen storhelg

Allhelgonadagen (i äldre tider även skrivet all helgona dag), existerar en svensk högtid liksom alltid infaller i november.^[1][2] Fram mot hette den "Alla helgons dag". Den kyrkliga helgdagenAlla helgons dag hade ifrån firats inom Sverige vid söndagen inom anslutning mot månadsskiftet oktober–november. År fattades beslut inom riksdagen ifall att flytta Alla helgons dag ifrån en vilodag till den lördag likt infaller mellan 31 oktober och 6 november samt som samtidigt blev allmän helgdag. Den 1 november fick inom den svenska almanackan då namnet "Allhelgonadagen". Innan dess användes både "Alla helgons dag" samt "Allhelgonadagen" utbytbart som namn för båda dagarna.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Alla helgons dag är en kristen högtid som infaller runt månadsskiftet för oktober – november. Att helgdagen firas vid just denna tidpunkt på året, i samband med halloween, brukar ofta medföra en viss förvirring.

En del ställer sig frågan om alla helgons dag är en röd dag och det är precis vad vi ämnar besvara med denna artikel.

En dag för alla helgon

Alla helgons dag firas till minne av alla martyrer och helgon – både okända och mer kända så som Heliga Birgitta och Lucia. Anledningen till att dagen uppstod beror på att många helgon fick egna dagar i kalendern och det behövdes en samlingsdag för att uppmärksamma de mindre kända.

Även om dagen firas över stora delar av världen är grundtanken universell: att minnas de döda.

Alla helgons dag och allhelgonadagen kan låta snarlikt men är i själva verket två separata helgdagar. Sveriges riksdag beslutade att under året införa fler arbetsfria dagar under hösten och flyttade därför alla helgons dag till en lördag – som på den tiden var en arbetsdag. Samtidigt märktes den 1 november som allhelgonadagen i kalendern.

I Sverige är det vanligt att vi tänder ljus på gravar och gravplatser på Alla

•