Svenskt medborgarskap 1699
•
3 februari
3 februari är den e dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår dagar av året ( under skottår).
Namnsdagar
[redigera | redigera wikitext]I den svenska almanackan
[redigera | redigera wikitext]- Nuvarande – Disa och Hjördis
- Föregående i bokstavsordning
- Blasius – Namnet fanns, till minne av biskopen och martyren Blasius i Kappadokien på talet, på dagens datum före , då det utgick. Dagen var då även känd som Blasii dag eller i folkmun Blåsmässa.
- Dick – Namnet infördes på dagens datum , men flyttades till 7 februari, där det har funnits sedan dess.
- Didrik – Namnet förekom på talet på 5 augusti, men utgick sedan. infördes det på dagens datum, men utgick
- Disa – Namnet infördes på dagens datum och har funnits där sedan dess.
- Hjördis – Namnet infördes på 16 januari. flyttades det till dagens datum och har funnits där sedan dess.
- Föregående i kronologisk ordning
- Före – Blasius
- – – Disa
- – – Disa, Dick och Didrik
- – – Disa och Hjördis
- Från – Disa och Hjördis
- Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, ISBN X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Sto
•
(MDCXCIX) fanns ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och en normalår vilket började enstaka söndag inom den julianska kalendern.
Händelser
[redigera | redigera wikitext]Februari
[redigera | redigera wikitext]Mars
[redigera | redigera wikitext]Juli
[redigera | redigera wikitext]- Juli – beneath ett åskväder över Wismar slår blixten ner inom ett krutförråd, vilket leder till enstaka kolossal explosion, där en femtiotal byggnader förstörs.[2]
Augusti
[redigera | redigera wikitext]September
[redigera | redigera wikitext]November
[redigera | redigera wikitext]Okänt datum
[redigera | redigera wikitext]Födda
[redigera | redigera wikitext]Avlidna
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]•
Medborgarskap och pass
Copyright © Hans Högman
Pass i Sverige
Passtvång före
Inrikespass, eller vägbrev var en passliknande handling som krävdes för resor eller vistelse på allmän plats i Sverige från talet och fram till År och påbjöds att alla resande till och från Sverige skulle ha pass. Passtvång gällde med andra ord både vid utrikes och inrikes utfärdades för stadsbor av magistraten, dvs stadens styrelse och för folket på landsbygden av länsstyrelsen. Pass för utrikes resa kunde också utfärdas av Utrikesdepartementet och beskickningar i utlandet. Först i början av talet kom krav på signalement i kontrollerade resande från utlandet, eftersom gränsbevakning var en av tullens uppgifter. Karantänsbestämmelser på talet gjorde att sundhetspass krävdes, om man kom från kolerasmittad ort (kungörelse ). Från talet finns exempel på sundhetspass för resa inom 21 september avskaffades passtvånget, både för inrikes och utrikes resa. Kravet fanns dock kvar för dem som idkade handel under resa, för ”arbetslösa” och för dem som förpassades från straffarbetsfängelse eller allmän arbetsinrättning. Den som reste till ett land som krävde pass för inresa kunde få ett utrikesp