Kalhyggen koldioxid
•
Skogsforskare: Först 30 år efter kalhygge har koldioxidutsläppen neutraliserats
En aspekt av klimatdiskussioner som inte lyfts så ofta är skogsbrukets påverkan. Enligt en svensk studie tar det till exempel i snitt 30 år efter ett kalhygge innan området tagit upp lika mycket koldioxid som avverkningen orsakade.
Våra svenska skogar lagrar enorma mängder koldioxid. Men det innebär också att de släpper ut stora mängder när de avverkas och det gäller framför allt när de kalavverkas – den vanligaste sortens skogsbruk i Sverige i dagsläget.
LÄS ÄVEN: • Skogsavverkning hotar att minska regnandet
Det har Anders Lindroth, professor vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, kommit fram till i sin forskning. Han har bland annat visat att efter en kalhuggning genereras mycket stora utsläpp av växthusgaser under de första 10–15 åren. Det tar så lång tid som cirka 30 år innan förlusterna av koldioxid har hämtats igen i samma område. Siffran är ett genomsnitt och räknar även med de buskar och andra växter som följer med vid en kalhuggning.
Det innebär alltså att de ungefär hektar som huggs ned i år kommer vara en koldioxidbelastning till år innan det vuxit
•
Kalhyggen blir kolsänkor redan inom tio år
Mätning av flödet av koldioxid från marken med enstaka mätkammare inom en ungskog nära Vindeln.
SLU:s fälttekniker Hans-Göran Nilsson tar en borrkärna i enstaka tall nära Svartbergets försökspark.
Matthias Peichl, professor i skogslandskapets biogeokemi nära SLU, äger lett den hittills maximalt omfattande fältbaserade forskningsstudien från kolbalansen inom nordlig täckt område i Sverige.
Det är trädens tillväxt likt avgör skogens kolbalans på landskapsnivå inom de nordliga brukade skogarna. Markens koldioxidavgivning genom nedbrytande process har inom jämförelse mindre betydelse, samt ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter avverkning. detta visar enstaka omfattande undersökning baserad på undersökning från 50 olika skogsbestånd. Resultaten publiceras inom den högt rankade tidskriften Global Change Biology.
Skogarna inom det norra barrskogsbältet är viktiga kolsänkor och därför viktiga också i politik
•
10 saker du behöver veta om kalhyggen
Skog och mark
Ett kalhygge är ett skogsområde där i princip alla träd har avverkats. Men hur vanligt är det med kalhyggen i Sverige? Hur påverkar kalhyggen klimatet? Hur kan kalhyggen ha en negativ påverkan på fiskar? Här hittar du 10 saker du behöver veta om kalhyggen.
Publicerad 17 nov, • 8 min att läsa
Bli medlem i Sveriges största miljöorganisation
Var med i kampen för en friskare natur och starkare miljöpolitik. Du får den prisbelönta tidningen Sveriges Natur fem gånger om året.
1. Kalhyggen är väldigt vanliga och ibland väldigt stora
Kalhyggen är en vanlig syn i den svenska naturen. Skogsbruk med kalhyggen kallas för trakthyggesbruk och används på 97 % av den brukade skogsmarken. Den marken utgör i sin tur 58 procent av Sveriges landyta, så kalhyggen finns i alla delar av landet. Varje år anmäls upp till 70 skogsområden för kalavverkning och den yta som avverkas motsvarar omkring fotbollsplaner. Som ett resultat är mer än en femtedel av den brukade skogen idag endast 0 till 10 år gammal.
Storleken på hyggena varierar, och även om det var vanligare att ta upp väldigt stora hyggen för nå