Hur varm är en blå stjärna
•
Astronomi
Stjärnorna i Universum är både stora och små. De har även en färg som motsvarar deras egenskaper. För att göra det enklare har forskarna delat in de olika stjärnorna i olika kategorier för att enkelt skilja dem åt.
Klassificeringen bygger på att man försöker bedöma stjärnans yttertemperatur. Detta är inte den varmaste delen som finns i stjärnans mitt. Solens yttertemperatur är ca 6 Kelvin (vilket i dessa sammanhang är ungefär lika med antal grader i Celsius. Skillnaden är bara att Kelvins gradering börjar med 0 grader från den absoluta nollpunkten som är minus , Celsius är alltså lika mycket som Kelvin med en skillnad på just ,15 grader vilket i dessa sammanhang blir ganska obetydligt).
Vidare har man i bedömningen lagt till stjärnans luminositet (ljusstyrka). På så sätt har man kunnat klassificera stjärnorna efter hur varma de är respektive hur ljusstarka de är. Detta står även i förhållande till hur stora de är som vi kan se nedan.
Klassificeringen kallas för MKK efter grundarna till systemet. Deras respektive efternamn fick bilda namnet för de är William W. Morgan, Phillip C. Keenan och Edith Kellman från Yerkes Observatory
Uppdelningen börjar
•
Februari månads stjärnhimmel innehåller en lång rad ljusa stjärnor vilket är synliga samtidigt, däribland den ljusaste av dem alla, Sirius. Tidigt på kvällen, inom sydväst, dominerar planeterna venus och Jupiter.
Vinterns vackraste stjärnbild, orion, innehåller flera välkända stjärnor, framför allt Betelgeuse samt Rigel. Båda är jättestjärnor, röd respektive blå. Betegeuse är ca ggr större än solen och Rigel lyser ca ggr mer än solen. De ligger ljusår försvunnen.
Snett upp mot vänster (dvs nordost) ifall Orion ligger de ljusa stärnorna Pollux och Castor ovanför varandra, i stjärnbilden Tvillingarna. Nedanför dem återfinns Procyon, ledande stjärna inom den obetydliga stjärnbilden Lilla Hunden. Nedan återges ett stjärnkarta tillsammans med alla dem ljusa stjärnorna särskilt markerade med namn. Notera för att kartan sträcker sig gott och väl över himmelns zenit, vilket innebär för att t ex Capella inom stjärnbilden Kusken ligger många högt på himlen.
Klick
•
Hertzsprung-Russell diagrammet
Hertzsprung-Russell diagrammet är mycket användbart inom astrofysiken vid studerandet av stjärnor.
Detta diagram har ofta ljusstyrkan på y-axeln samt stjärnytans temperatur på x-axeln. Ljusstyrkan kan ersättas med ljusstyrkan i förhållande till Solen eller den absoluta magnituden. Ytans temperatur kan ersättas med spektralklassen eller våglängden med vilken ljuset på stjärnans ytan emitteras (färgen). De flesta stjärnorna hamnar i detta diagram på huvudserien(A), som går snett uppifrån övre vänstra hörnet ned till nedre högra hörnet. På huvudserien ligger de stjärnor som lugnt förbränner väte till helium i kärnan, vilket är majoriteten av stjärnorna. De varma, till färgen blå stjärnorna, vars förbränning är snabb, ligger till vänster på huvudserien (B). Solen befinner sig nästan i mitten (C), samt de röda, ljussvaga, långlivade stjärnorna ligger till höger (D). Övriga stjärnor som inte hamnar på huvudserien hamnar antingen snett ovanför huvudserien eller snett nedanför denna. Dessa stjärntyper kallas jättestjärnor(E), respektive dvärgstjärnor(F). Dessa stjärnor är på dödens ra