Läran om vindar

Väder kan även avse flatulens.

Väder är tillståndet eller enstaka växling inom tillstånd inom en atmosfär vid en givet situation eller beneath en mindre tidsrymd. Speciellt avses dem tillstånd likt påverkar människor och andra levande organismer. Exempel vid väder inom meningen växlingar i tillståndet är uppklarnande (minskad molnighet) och varannandagsväder (när vädret växlar mellan två olika lägen på grund av varje dag). Vanligtvis avser man jordens väder, detta vill yttra tillståndet inom jordens atmosfär, men detta finns även väder vid andra planeter med atmosfär. Läran angående väder kallas meteorologi.

Tidigare hade termen väder inom svenskan enstaka starkare koppling till atmosfär och luftström. Denna innebörd lever kvar i mening som väderstreck (vindriktning, efter ordet streck), väderkvarn, yrväder och munväder (luft fylld av prat), "släppa väder" och därför vidare. termen har senare kommit för att omfatta även andra fenomen i atmosfären och fått den innebörd den äger idag.^[1]

Väder avser tillstånd, alternativt aktiviteten hos fenomen, beneath korta tidsperioder (timmar alternativt dagar). Väderlek avser vädret under en par dagar upp mot två veckor. Gränsen mellan väder samt väderlek existerar varierande. Väderlek omfat

•

Väderskola

Hydrologi (från grekiskans Yδρoλoγια, Yδωρ+Λoγos, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Närmare bestämt omfattar den vattnets cirkulation mellan hav, atmosfär och landområden. Där studeras de processer som tillsammans svarar för vattnets kretslopp. Hydrologin innefattar också vattnets fysikaliska och kemiska egenskaper och dess samspel med allt levande - växter, djur och människor. En hydrolog studerar ytvatten i insjöar, vattendrag och vid våra kuster.

till innehållsförteckning

Klimatologi är läran om klimatet dess orsaker och fenomen - "vädrets statistik". Klimatologin sorterar främst under ämnena naturgeografi och meteorologi. En klimatologs huvudsakliga arbete är att beskriva och förklara fysikaliska egenskaper i atmosfären, exempelvis temperatur, vind och nederbörd på vissa områdena. Fenomen såsom orkaner, tornador och global uppvärmning samt dess påföljder är några av de mest uppmärksammade områdena inom klimatologin.

till innehållsförteckning

Meteorologi, vetenskapen om väder, alltså fenomen i atmosfären. Atmosfärens olika variabler, som är temperatur, lufttryck och luftfuktighet och deras förändringar och växelverkningar är de

•

Vind

För andra betydelser, se Vind (olika betydelser).

Vind är flödet av luft i atmosfären. Vindar kan röra sig i alla riktningar – horisontellt, vertikalt och i virvlar. Vindar uppstår oftast på grund av att solinstrålningen varierar på jordytan, något som i sin tur leder till tryckskillnader i atmosfären. Luften rör sig från ställen med högt tryck mot ställen med lågt tryck. Ju större skillnad det är i lufttrycket, desto kraftigare blir vinden. Katabatiska vindar kan uppstå på grund av avkylning över glaciärer.

Namngivning av vinden

[redigera | redigera wikitext]

För trakten typiska och årligen återkommande vindar har det ofta givits speciella namn som exempelvis mistral som blåser längs Rhônedalen, sirocco som förekommer i Nordafrikas och Arabiens ökenområden, föhn som ursprungligen härrör från Alperna, bora vid Adriatiska havet och monsun som man vanligtvis kopplar till Sydasien och Östasien. I svenska språket finns namnen Nordan, Sunnan, Västan och Östan som anger varifrån vinden kommer.

Vindriktning

[redigera | redigera wikitext]

Med vindriktning menas den riktning varifrån det blåser. Vindriktning mäts med en vindflöjel, eller av en vimpel (bil