Doktrin för gemensamma operationer
•
Doktrinär Flexibilitet
Detta existerar en Magister-uppsats från Försvarshögskolan
Sammanfattning: Sverige existerar nybliven medlem i Nato vilket innebär att framtida gemensamma operationer kommer för att genomföras beneath svensk- samt under Natos ledning. Detta innebär för att Sveriges doktriner behöver anpassas till Natos struktur. Sveriges geografiska läge i norra Europa utgör numera Natos norra flank vilket fullfölja Nordkalotten samt den Skandinaviska halvön mot ett geostrategiskt viktigt plats. Denna studie undersöker hur doktrinär flexibilitet uttrycks i småstaterna Sverige samt Norge samt hur dem förhåller sig till Nato. Doktriner liksom analyseras existerar Sveriges Doktrin för gemensamma operationer samt Norges Forsvarets Fellesoperative doktrine vilka jämförs med Natos doktrin AJP för gemensamma operationer. Flexibilitet analyseras gentemot Meir Finkels flexibilitetsteori vilken han visar upp i sin bok On Flexibility. Studiens påverkan visar för att flexibilitet beskrivs tydligare inom en doktrin vilken existerar skriven på grund av en småstat gentemot enstaka doktrin vilket är skriven för ett stor organisation vilket inom det på denna plats fallet existerar Nato. Gemensamt för denna studie existerar att flexibilitet är viktigt samt för att de befälhavarna som p
•
Av Överstelöjtnant Ola Sandberg
Inledning
Försvarsmakten har valt uppdragstaktik som ledningsfilosofi. Till skillnad mot centraliserad ledning där en chef högre upp i kedjan bestämmer allt, kan uppdragstaktik innebära en hög grad av autonomi för chefer på lägre nivåer, förutsatt att de arbetar mot sin chefs kommunicerade målbild.
Militära organisationer väljer den ledningsfilosofi som överensstämmer med landets och organisationens strategiska kultur och därför går det inte att säga att den ena eller andra filosofin är bättre eller sämre. Även uppdragstaktik har svagheter som vi inte så ofta diskuterar. Uppdragstaktiken ställer krav på att underställda chefer känner sina överordnade och tvärt om för att den decentraliserade ledningsmodellen ska fungera. Den underställda chefen måste känna sin överordnade så bra att denne förstår vad som förmedlas i målbilden. Överordnad chef måste också känna sina underställda och lita på att de förstår och arbetar i chefens anda och på ett någorlunda förutsägbart sätt.
Ett inbyggt problem i detta förhållningssätt är att i stort sett alla chefer utbildas och tränas till att tänka på liknande sätt, annars minskar förtroendet och föru
•
Förord: Armén har ett nytt taktikreglemente. Det utgör ramverket för hur våra arméförband ska strida. Även om du och jag varken leder bataljon, brigad eller division så kommer reglementet att påverka det mesta vi gör i fält. Det kommer att vara en ledstång för förbandens chefer. Överstelöjtnant Stefan Eriksson vid Markstridsskolan beskriver i tre artiklar hur reglementet tagits fram och vad det innehåller. Ett reglemente är till ingen nytta om det inte blir läst, förstått och diskuterat. Så, här kommer alltså den andra artikeln om AR Taktik!
Inledning
Som jag beskrev i den föregående artikeln så fastställde arméchefen i maj ett nytt taktikreglemente. I den artikeln beskrevs bakgrunden till reglementet och hur vi arbetat. I denna artikel ska vi fördjupa oss kring en del av innehållet. Som ni kanske kommer ihåg så utgick arbetet från några särskilt utvalda områden som bl.a. omfattade operationsmiljöns innebörd, teknikens påverkan, doktrinens innebörd och interoperabilitet. Dessa områden, lite militärteoretiska resonemang samt innebörden av Natomedlemskapet ligger till grund för det ni kommer att få läsa om i denna artikel.
Militärteori och krigskonst
I arbetet ti