Pepparrots frön

  • pepparrots frön
  • Pepparrot frön
  • Pepparrot frö

    • •

     

    <style type="text/css"></style>

    Armoracia rusticana - (Brassicaceae)

    01 Allmänt

    Pepparroten är en kålväxt och kommer från sydöstra Europa. Under loppet av flera hundra år har växten också gjort sig hemmastadd i västra Asien och Nordamerika. Pepparroten har odlats i Europa sedan talet och tillskrevs en särskild betydelse i klostrens örtagårdar. Numera är pepparroten en svensk specialitet och odlas i stor omfattning speciellt i norra Halland, och exporteras till många länder. Tidigare odlades den också mycket i Enköpingstrakten.

    Pepparrotens mest påfallande drag är den kraftiga och knöliga pålroten. Endast den ettåriga roten används till matlagningsändamål, eftersom äldre rötter förvedas. Roten är utvändigt brun och vit inuti. Från huvudroten utgår flera sidorötter. Dessa kan användas till förökning. Första året bildas bladrosetter ur huvudrotens övre del. De lansettliknande och ojämnt vågiga bladen kan bl

    •

    Pepparrot - Odling och fakta

    Skörd och förvaring av pepparrot

    Man skördar samt äter bara ettåriga rötter, eftersom äldre rötter förvedas och blir träiga. Huvudroten skördas ifrån hösten samt hela vintern fram mot april, därför länge marken inte existerar tjälad.

    För lagring kan pepparroten skördas vid hösten samt förvaras inom kylen beneath vintern. Rotbitarna kan även frysas in.

    Användning av pepparrot

    Riven pepparrot vid smörrebröd tillsammans med rostbiff existerar en delikatess.
     

    Pepparrot äger sedan medeltiden hört till detta traditionella, svenska köket.
    Roten rivs samt används nyligen tillverkad som smaksättning till samtliga slags rätter där man önskar pepparrotssmak. Särskilt god till rostbiff, gädda, lax och biff Rydberg. är kapabel ersätta wasabi till sushirätter.
    Pepparrot kanockså användas till inläggning av gurkor och andra picklade vegetabilier. Även dem unga bladen och blomknopparna kan ätas råa, dem har ett mild pepparrotssmak.

     


    Pepparrotsbitar sätter piff på inlagd gurka.


    Pepparrot är, liksom andra kålväxter, rik på C-vitamin samt användes förr ombord vid fartyg inom skeppskosten till att bota skörbjugg. 

     

    Foto: Karin Elmberg m fl.

  • pepparrots frön

    • •

    Pepparrot

    Pepparrot (Armoracia rusticana) är en flerårig ört som odlas för sin rot, vilken används som krydda. Roten har en pepparaktig smak, eftersom den innehåller senapsliknande ämnen. Som kulturväxt har pepparroten en lång historia, och odlingar av pepparrot är kända sedan medeltiden. I Sverige är Enköpings kommun (tidigare) och Fjärås distrikt (numera) kända för sin pepparrotsodling[1].

    Beskrivning

    [redigera | redigera wikitext]

    Pepparroten kan växa till över en meters höjd. Växten har en stor bladrosett, där de nedre bladen är stora (30–50 cm[2]), gröna och tungformade med långa bladskaft. På stjälken finns också mindre, kortskaftade stjälkblad.

    Den har vita, cirka 1 cm vida blommor som sitter på greniga blomställningar i toppen av växten.

    Roten är kraftig, knölig, och grön- till gulaktig i färgen. Den innehåller en senapsoljeglykosid som lätt frigörs när man exempelvis river den. Den frigjorda senapsoljan är både skarp, flyktig och tårretande.[2]

    Utbredning

    [redigera | redigera wikitext]

    Vild och förvildad

    [redigera | redigera wikitext]

    Pepparrotens ursprungsområde är sydöstra Europa,[3] alternativt östra Ryssland[2]. Den odlas idag på mån