Hur många rektorer finns det i sverige

Följande utgör en lista över högskolor och universitet i Sverige. Listan är grupperad efter lärosäten med staten som huvudman, enskilda (privata) utbildningsanordnare samt lärosäten med mellanstatlig huvudman. Inom de två första grupper är lärosätena indelade i universitet, högskolor med examensrätt inom forskarutbildning samt övriga högskolor. Statliga universitet och högskolor är ordnade efter uppställningen i högskoleförordningen, medan övriga är ordnade i bokstavsordning. Inom parentes anges vanligt förekommande förkortningar.

Lärosäten med staten som huvudman

[redigera | redigera wikitext]

Statliga universitet

[redigera | redigera wikitext]

Statliga högskolor med rätt att utfärda examina inom forskarutbildning

[redigera | redigera wikitext]

Statliga högskolor med rätt att utfärda examina på grund- och avancerad nivå

[redigera | redigera wikitext]

Lärosäten med enskild huvudman (med statlig examensrätt)

[redigera | redigera wikitext]

Privata universitet

[redigera | redigera wikitext]

Privata högskolor med rätt att utfärda examina inom forskarutbildning

[redigera | redigera wikitext]

Privata högskolor med rä

•

I veckan kom en intressant rapport ifrån Skolverket: &#;Rektorsomsättning &#; enstaka utmaning vid många grundskolor&#;. Vi vet sedan tidigare utredningar för att svensk utbildning avviker inom ett internationellt perspektiv då det gäller rektorsomsättningen. detta är givetvis ett bekymmer då en frekvent byte av ledarskapet på enstaka arbetsplats påverkar verksamheten inom stort.

Rektorsrollen existerar viktig samt ett gott ledarskap lägger grunden på grund av en väl fungerande aktivitet i skolan. Skolverket konstaterar:

&#;Det finns ett tydlig koppling mellan kontinuitet i rektorns ledarskap samt utbildningens standard. Mot den bakgrunden existerar det allvarligt att flera grundskolor inom Sverige besitter en upphöjd omsättning vid rektorer. fräsch bearbetning från Skolverkets statistik visar för att tre från tio grundskolor har upphöjd rektorsomsättning, vilket innebär för att de äger haft tre rektorer alternativt fler dem senaste fem läsåren.&#;

En upphöjd omsättning från chefer existerar i högsta grad ett huvudmannafråga. detta påpekar även Skolverket. Statistiken visar att efter fem skolår är detta bara omkring två från tio rektorer som existerar kvar vid samma skola.

Merparten av dem som slutar arbeta liksom rektorer lämnar också skolväsendet. Tittar oss på hur det ser ut ifrån ett skolh

•

Omsättningen på rektorer

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Kristina Axén Olin för frågan. Detta är en viktig sak. Det är en av de riktigt viktiga sakerna i svensk skola i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser också när vi till exempel tittar på den stora undersökningen Talis att den svenska skolan karakteriseras av att rektorer ofta byter skola och stannar ganska kort tid på sina skolor. Vi ser också, vilket är positivt, att den svenska skolan karakteriseras av en god befattningsutbildning. Där har vi en fördel jämfört med andra länder.

De täta rektorsbytena är dock ett stort problem. Kristina Axén Olin har helt rätt i detta, men den viktiga frågan man måste ställa sig är: Var hanterar vi bäst de täta rektorsbytena?

Naturligtvis har staten, regeringen och riksdagen ett ansvar. Det är vi som ser till att det finns en lagstiftning som håller ihop och styrkedjor som funkar. I vårt svenska skolsystem ligger dock ansvaret för resultat och kvalitet på den så kallade huvudmannen, och jag håller verkligen med dem som säger att det finns ett viktigt ansvar för huvudmannen att följa upp täta rektorsbyten och säkra att rektorerna får de föruts