Populärnamn: Kyndel Vetenskapligt namn: Satureja spp. Familj: Lamiaceae Typ av växt: Kryddväxt
Beskrivning
Det finns två olika sorters kyndel: sommarkyndel och vinterkyndel. Sommarkyndel har gröna blad som efter en tid utvecklar röda skiftningar. Bladen brukar skördas innan de hinner bli röda. Vinterkyndel växer upprätt och blir till en liten vedartat buske. Den är städsegrön men inte särskilt härdig i Sverige. Blommorna är rosa eller rosalila.
Storlek: Höjd cm, bredd cm Växtzon: Alla zoner
Kyndel användning
Både blad och skott är smakrika. Vinterkyndel har skarpare smak än sommarkyndel. Båda varianterna smakar pepparlikt och kan användas istället för peppar i en lång rad olika maträtter. Idag är har kyndeln tyvärr fått en något undanskymd plats i det svenska köket, men den har odlats i tusentals år och använts flitigt både som krydda och läkeväxt. I Frankrike är kyndel en av örterna i den klassiska kryddbuketten Herbes de Provance. Kyndel har en positiv inverkan på matsmältningen och är därför särskilt omtyckt i svårsmälta maträtter. Kyndel skördas vanligen under blomsterperioden, innan bladen hunnit börja mörkna.
Jord/läg
•
Kyndelsläktet Satureja familjen kransblommiga Lamiaceae
(bild önskas)
Kyndel har sitt ursprung i södra Europa, Turkiet och Nordafrika, speciellt i regionen runt Medelhavet. Sedan talet har den odlats där på många ställen för att användas i olika färser och för dess kraftiga doft. Den växer i väldränerad jord och har ackumulerat sig under liknande växtbetingelser på andra håll i världen. Kyndel är enligt Roy Genders också känd som S:t Julians ört, för att den växer rikligt på de klippor som är kända som S:t Julians klippor i Italien. Tidigare har Kyndeln i Sverige även kallats för kynnil.
Sedan de gamla grekernas dagar anses kyndel vara en erotiskt simulerande ört. Släktnamnet Satureja har den fått efter ett skogsväsen i den grekiska mytologin; satyren, en spjuver till karl och lägre gudomlighet med bockfot och svans, som ägnade både dagar och nätter åt älskog. Satyrer omgav Dinoysos, som var vinets, fruktbarhetens och livsglädjens gud. Då Dionys
•
Att torktumla dynor är god för kudden då den tenderar för att bli lite mjukare ovan tid, därför för för att få formen att återvända till ursprungsformen är detta nödvändigt för att tumla den med jämna mellanrum. Torktumling av dynor tar även bort damm och fukt, och torkade kuddar håller sig fräscha och tjocka längre. ifall du fråga varför din kudde ej är lika styv längre så beror det ej sällan vid att ni inte torktumlat den vid länge.
Vad bör jag tänka på då jag bör torktumla kuddar?
Att torktumla dynor är ej alltid lika enkelt såsom man tror. Det finns massor från olika saker att tänka på på grund av att ett fåtal det bästa resultatet. denna plats kommer några tips vid hur ni torktumlar dem på bästa sätt:
Först samt främst, titta till för att du inuti kudden stoppat två tennisbollar så för att stoppningen rör sig ordentligt och torkar varenda fiber.
Sätt torktumlaren vid en nedsänkt temperatur, gärna runt 30 grader. Detta gör för att kudden torkar långsamt samt jämnt. flera gör misstaget att nyttja för högt gradantal &#; gör ej det ni ockås!
Låt torktumlaren gå vid lägsta fläktinställning för för att undvika för att kudden blir för varm och torkar ut.
Var e minut bör du ta ut kudden och ruska om den ordentligt, till att därefter åter placera eller sätt
